SVA’s rapport om döda rovdjur 2015

Hantering av kroppar och delar av kroppar från de fyra stora rovdjuren; varg, lodjur, björn och järv ingår i SVA:s uppdrag från Naturvårdsverket (NV-002343-15). Denna årsrapport redovisar resultat och aktiviteter som utförts inom detta uppdrag under 2015. Viltsektionen inom avdelningen för patologi och viltsjukdomar på SVA ansvarar för hantering och sammanställning av prover och data från stora rovdjur. Totalt har SVA hanterat hela eller delar av 489 stora rovdjur som dött under 2015.

Sammanfattning ur rapporten:

Björn

Totalt har det inkommit hela kroppar eller prover från 312 björnar 2015. Antalet inkomna björnar som helkropp till SVA har under 2015 varit det högsta någonsin med 93 individer. Sjukdomsläget i björnpopulationen, baserat på undersökningar av inskickade prover anses vara gott. Anledningen till det höga antalet hela björnkroppar var en omfattande skyddsjakt i kalvningsområdet för ren under våren 2015. Noterbart är att ett fall av pälsätande lus (Trichodectus pinguis) hittats hos björn vid undersökning på SVA, vilket även noterades under året i enstaka fall hos sövda björnar i fält. Lusen lever på björnens päls och kan förutom håravfall även orsaka hudirritation med klåda och infekterade sår som följd.

Järv

Även järvpopulationen anses ha ett bra hälsoläge. 41 kroppar har undersökts under 2015. Ett fall av tarminflammation har noterades 2015, men sannolikt var det inte någon allvarlig smitta. Hälsoläget i järvpopulationen bedöms som gott och bör inte påverka förvaltningen 2016.

Lodjur

Under 2015 har det totalt inkommit 58 lodjur till SVA. Generellt är hälsostatusen i lodjurspopulationen god. Hos lodjur förekommer dock infektion med rävskabb vilket kan leda till allvarliga hudinfektioner med utmärgling som följd. Förekomsten av skabb hos lodjur och varg är kopplat till förekomsten av skabb hos rödräv, som är huvudvärd för parasiten. I nuläget verkar det som att skabb hos rödräv varierar lokalt och inte har en hög förekomst över stora områden som vid den första introduktionen i landet på 1980-talet. Regional förekomst av rävskabb i kombination med att en del drabbade lodjur verkar kunna tillfriskna efter infektionen innebär att det på populationsnivå för lodjur bedöms föreligga en låg risk för att drabbas negativt av rävskabb. Lokalt kan dock en viss påverkan förväntas.

Varg

Totalt har det 2015 inkommit 76 vargar till SVA. Vid obduktion av dessa djur hittades få avvikelser men tre av 34 hanar (ca 9 %) var kryptorkida vilket innebär att en eller båda testiklarna inte har vandrat ned i pungen på normalt sett. En av dessa tre var dubbelsidigt kryptorkid vilket innebär att hanen var steril. Rävskabb förekommer i vargpopulationen men vi har inte sett hela familjegrupper drabbas under 2015. Från licensjakten på varg 2015 konstaterades att tre av 44 vargar (7 %) var infekterade med rävskabb. I nuläget ser vi dock inga akuta sjukdomshot mot vargpopulationen i Sverige. På revirnivå föreligger dock en risk att flera individer eller att hela familjegrupper kan slås ut av rävskabb

SVA Rapport Stora rovdjur 2015.pdf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s